Teaching Hungarian address forms and greetings to (but not only) Finnish speakers

Authors

DOI:

https://doi.org/10.58423/2786-6726/2022-1-61-84

Keywords:

address forms, greetings, language teaching, pragmatic competence, Hungarian, Finnish

Abstract

Choosing the appropriate forms of address and greetings is not easy even for the native Hungarian speakers, especially as a result of the changes in the Hungarian language in the last 30 years. In order to achieve successful communication, the acquiring the use of T and V forms (by pronouns maga or ön) and nominal address forms (including first or last names, nicknames, titles, job titles and endearments) occupies an important role in the teaching of Hungarian as a foreign language. Mastering the tools of the address forms and the rules of their use develops the pragmatic competence of the students. Because of the relatively quick changes in the address system in Hungarian, the language books can not be always up to date, therefore it usually depends on the teacher to pass on the changes in the present language use or at least providing information on them.

Particular emphasis should be placed on the teaching of Hungarian address system to native speakers of Finnish (a language belonging to the Scandinavian cultural circle). Although V forms exist also in the Finnish language, their use is quite infrequent. Consequently, the use of them can cause difficulties for the younger generations. In Finnish, as several studies have shown, the use of last names, nicknames and endearments are relatively rare and has completely different rules than their equivalents in Hungarian. Teaching addressing by titles in Hungarian is challenging, because in Finnish titles are used quite rarely and they can even get an ironic tone. Therefore, special attention should be paid to addressing teachers and those working in the (university) bureaucracy, as some students continue their language studies in Hungary.

Although greetings are not an integral part of address system, they may indicate the subject of using T or V forms; and certain official address forms, especially in writing and addressing unknown persons (e. g. Tisztelt Elnök Asszony! ’Dear Madam President!’), usually involve V forms. As a language teacher, it is not enough to emphasize that some of the Hungarian greetings – even without a specific formal or informal element – are informal and indicate T forms (e.g. a szia, szervusz), and some of them are formal indicating almost always V forms (e.g. Jó napot kívánok!, Viszontlátásra!). If the students do not use formal greetings regularly in their native language, the teachers of Hungarian have to pay close attention to those forms of Hungarian in teaching and have to give enough time to practicing the correct address forms during the whole period of Hungarian language studies.

In this paper we present our best practices and ideas for teaching address forms and rules of their use, based on the research on Hungarian language changes in the last 30 years. In addition to the traditional methods (e. g. translation, interpreting tasks), we have developed modern, often playful tasks during our many years’ teaching carreer. We present practical examples for teaching of important features of the Hungarian address system, based partly on the earlier published language teaching books and partly on our own materials. Based on these examples and practices, teachers of Hungarian as a foreign language may get inspiration to develop their own materials, within the limits of the possibilities.

Author Biographies

Ildikó VECSERNYÉS, Helsinki University

adjunct professor, PhD. Helsinki University

Magdolna KOVÁCS, Helsinki University

adjunct professor, PhD. Helsinki University

References

Anaja, Markus 2021. Protokollaopas maanpuolustajalle [Protocol guide for national defenders]. Helsinki: Sotilasperinteen seura ry. https://maanpuolustusmitali.fi/wp-content/uploads/2021/09/Maanpuolustustajan-protokollaopas.pdf. (In Finnish).

Balázs Géza 1993. Kapcsolatra utaló (fatikus) elemek a magyar nyelvben [Phatic elements in the Hungarian language]. Nyelvtudomány Értekezések 137. Budapest: Akadémiai Kiadó (In Hungarian).

Bencze Lóránt 2005. Politeness in Hungary: Uncertainty in a changing society. In: Kickey, Leo – Stewart, Miranda eds. Politeness in Europe. Clevedon: Multilingual Matters. pp. 237–246.

Deme László – Grétsy László – Wacha Imre szerk. 1999. Nyelvi illemtan [Linguistic etiquette]. Budapest: Szemimpex Kiadó (In Hungarian).

Domonkosi Ágnes 2002. Megszólítások és beszédpartnerre utaló elemek nyelvhasználatunkban [Address forms and elements referring to the interlocutor used in Hungarian]. A Debreceni Egyetem Magyar Nyelvtudományi Intézetének Kiadványai 79. Debrecen: A Debreceni Egyetem Magyar Nyelvtudományi Intézete (In Hungarian).

Domonkosi Ágnes 2010. Variability in Hungarian address forms. Acta Linguistica Hungarica 57. pp. 29–52.

Domonkosi Ágnes 2018. The Socio-Cultural Values of Hungarian V forms of Address. ERUDITIO–EDUCATIO 13(3), pp. 61–72.

Durst Péter 2013. Hungarian the easy way 1. Coursebook. Design Kiadó.

Durst Péter 2017. Lépésenként magyarul 1. Magyar nyelvkönyv kezdőknek. [Hungarian: Step by step. Hungarian coursebook for beginners]. Szerzői kiadás (In Hungarian).

Engelberg, Mila 1998. Sukupuolistuneet ammattinimikkeet [Gendered occupational terms]. Virittäjä 1/1998, 74–92. (In Finnish).

Erdős József – Prileszky Csilla 2002. Halló, itt Magyarország II. [Hallo, this is Hungary]. Negyedik, javított kiadás. Akadémiai Kiadó (In Hungarian).

Isosävi, Johanna – Lappalainen, Hanna 2015: Johdanto [Introduction]. In: Isosävi, Johanna és Lappalainen, Hanna szerk. Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä [Addressing people with T or V? Studies on address practices in Europian languages]. Helsinki: Finnish Literature Society. 9–13. (In Finnish).

Isosävi, Johanna – Vecsernyés Ildikó 2022. Addressing, greeting and related gestures in the opening sequences of Finnish, French and Hungarian YouTube videos. In: Contrastive pragmatics: a cross-cultural disciplinary journal 7/35. 1–34.

Koutny, Ilona 2009. Rendszerváltozás – nyelvi változás [Hungarian political system change – changes in language]. THL2 (1–2). pp. 79-90. http://real.mtak.hu/74773/1/THL2_2009_1-2_079-090.pdf (In Hungarian).

Kovács Magdolna – Tánczos, Outi 2015. Hapuilua pimeässä? Unkarin muuttuvat puhuttelukäytännöt [Fumbling in the dark? Changing addressing practices in Hungarian]. In: Isosävi, Johanna és Lappalainen, Hanna szerk. Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä [Addressing people with T or V? Studies on address practices in Europian languages]. Helsinki: Finnish Literature Society. 241–261. (In Finnish).

Lappalainen, Hanna 2015. Sinä vai te vai sekä että? Puhuttelukäytännöt suomen kielessä [T or V or both? Addressing practices in Finnish]. In: Isosävi, Johanna és Lappalainen, Hanna szerk. Saako sinutella vai täytyykö teititellä? Tutkimuksia eurooppalaisten kielten puhuttelukäytännöistä [Addressing people with T or V? Studies on address practices in Europian languages]. Helsinki: Finnish Literature Society. 72–104. (In Finnish).

Lappalainen, Hanna – Ildikó Vecsernyés (in press). Comparing address practices in the Finnish and Hungarian ‘Got Talent’ TV programmes. In: Baumgarten, Nicole –Vismans, Roel eds. Forms of address in contrastive contexts. Topics in address research. Amsterdam: John Benjamins.

Markus, Kaija –Vecsernyés Ildikó –Wichmann, Irene 2021. Unkaria helposti 1. [Easy Hungarian 1.]. Porvoo: Suomi–Unkari Seura (In Finnish).

Maróti Orsolya 2019. Politeness and pragmatic competence in teaching Hungarian as a second language: successes and pitfalls. In: Szende Thomas – Alao, Georges eds. Pragmatic and cross-cultural competences: Focus on politeness. Peter Lang. Bruxelles, Bern, Berlin, New York, Oxford, Wien. pp. 187–203.

Maticsák Sándor 1996. Megszólítás, köszönés és névhasználat a finn és magyar nyelvkönyvekben [Addressing, greeting and use of names in Finnish and Hungarian language books]. In: Keresztes László – Maticsák Sándor szerk. Finnisch-ugrische kontrastive Untersuchungen II [Finno-Ugrian Contrastive Research II]. Universität Jyväskylä. Hungarologische Beiträge 6. 151–161. o. (In Hungarian).

Paunonen, Heikki 2010. Kun Suomi siirtyi sinutteluun. Suomalaisten puhuttelutapojen murroksesta 1970-luvulla [When Finland switched over to using T. On the change of Finnish addressing practices in the 1970s]. In: Lappalainen, Hanna – Sorjonen, Marja–Leena – Vilkuna, Maria szerk. Kielellä on merkitystä: näkökulmia kielipolitiikkaan [Language matters: aspects of language policy]. 325–368. (In Finnish).

Seppänen, Eeva-Leena 1989. Henkilöön viittaaminen puhetilanteessa [Person references during conversations]. In: Auli Hakulinen szerk. Suomalaisen keskustelun keinoja 1 [Means of discourse in the Finnish language 1] (Kieli 4). Helsinki: Helsingin yliopiston suomen kielen laitos (In Finnish). 195–222.

Sólyom, Erika 2011: Linguistic address systems in post-1989 Hungarian urban discourse. In: Steven Tötösy de Zepetnek – Louise O. Vasvári eds. Comparative Hungarian Cultural Studies. West Lafayette: Purdue University Press. pp. 284–294.

Szita Szilvia – Pelcz Katalin 2014. MagyarOK. Magyar nyelvkönyv A2+ 2. kötet [MagyarOK. Hungarian coursebook A2+ Part 2]. Pécs: Pécsi Tudományegyetem (In Hungarian).

Szita Szilvia – Pelcz Katalin 2016. MagyarOK Magyar nyelvkönyv B1+ 3. kötet [MagyarOK. Hungarian coursebook B1+ Part 3]. Pécs: Pécsi Tudományegyetem (In Hungarian).

Varga Judit 1996. A magyar és finn udvariassági stratégiáról: a magyar és a finn megszólítási módok [On the strategies of Hungarian and Finnish politeness: address forms in Hungarian and Finnish]. In: Keresztes László – Maticsák Sándor szerk. Finnisch-ugrische kontrastive Untersuchungen II. [Finno-Ugrian Contrastive Research II] Universität Jyväskylä. Hungarologische Beiträge 6. 105–115. o. (In Hungarian).

URL1: https://wordwall.net/hu (Accessed: 23.05.2022.)

URL2: Susanna Pekkarinen: Miesurheilijoita ylistetään mörköinä, enkeleinä ja jättiläisinä – naisista tunnetuin on Äitee, ja professorin mielestä se kertoo asenteistamme [Male athletes are praised as bogey-men, angels or giants – the most famous female is The Mum, and according to the professor it tells about our attitudes]. https://yle.fi/uutiset/3-12203203 (Accessed: 23.06.2022.)

URL3: https://nyilvantarto.hu/hu/statisztikak?stat=kozerdeku (In Hungarian). (Accessed: 23.06.2022.)

URL4: http://magyarnevek.hu/nevek/utonevstatisztika (In Hungarian). (Accessed: 23.06.2022.)

URL5: https://nevekneked.hu/ (In Hungarian). (Accessed: 23.06.2022.)

Downloads

Published

2022-10-27